Hejhej oså på länge.
Har hunnit med MÖCKE sen sist. Typ 2v tajland, nytt år, börjat fjälla, blivit sjuk osv.

Thai var förövrigt awsmnen. Har allt som allt ca 750 bilder som jag skulle kunna dela med mig av. HA!

Hur som haver så har jag sedan jag kom hem därifrån typ varit sjuk. Börja som en litenliten förkylning men assåååå  nu har den urartat. I helgen nu tror jag det va såå svullnade min lymfkörtel upp till typ en golfboll, aldrig varit med om liknande????? Svullnaden gick ner o nu ligger jag istället nerbäddad med en ond, irriterad, röd och vitprickig hals. Det vankas alltså för halsfluss vad jag förstått........

Min nya underbara arbetsledare har därför fixat så att jag har kunnat vara hemma o fått betalt ändå fram tills fredag den här veckan. Dvs 4 dagar. Imorgon måste jag för första gången ta mig till legevakten här å försöka få fram vafaaan jag lider av. 

Alla som påstår att det är svejninfluensan e tröga.

HUR SOM HELST så har jag ändå rent psykiskt mått så jävla bra sen jag kom hem. Ny energi osv, solljus va, vilken jävla grej. Att folk i min vardag underlättar en hel del för mig just nu är jag så lycklig över.

När jag kom hem från jobbet häromdagen o min körtel var större än jorden stod maten på spisen och dukningen på bordet. Då hade Arrat lagat mat åt mig bara sådär. EN SÅN LITEN GREJ VA, världens största för mig. Vart så glad.

Det är ganska skönt att faktiskt få vara sjuk. Andra gånger jag varit sjuk här i otown har jag inte fått VARA sjuk utan liksom gått runt med en sjuka eller tvingat mig själv att bli frisk. Det äää inte sunt. Även om jag tycker det suger att gå runt hemma o vara rastig o känna sig LITE pigg men inte tillräckligt, vara öm i hela kroppen o inte kunna äta så är det ändå värt att FÅ vara sjuk o faktiskt bli frisk.

BTW kommer detta år bli fett. Även om firandet av det nya året kanske inte blev ens hälften så bra som jag ville (lärdom till mig själv: SLUTA HAJPA SAKER!!!! blir bättre om du baa låter allt va???) såå tror jag året blir dönajs. Har redan två små events upplanerade i min hjärna. 

Bäst av allt är att jag och Arvid inte har nån deadline på när vi ska flytta "hem". För vi bor här nu. Och att få somna och vakna bredvid honom varje dag är det bästa som finns. Att säga "vår" istället för "min".