Har framkallat massa bilder som är påväg hem soooon. Dom ska upp på väggen så jag kan bli påmind om hur sweet livet är. Sitter och kollar i min "print it kick it" mapp där alla bilder ligger och vill typ.... gråta.

Så himlahimla fina och betydelsefulla bilder att jag blir helt blödig????? Bilder på min älskade familj, min fina bror som började gymnasiet idag (!?!??!?! VAFAN) min fina bästa vän som började UNIVERISTETET idag (!?!!?!) och min underbara fina lilla prins som började sexårs idag.

Blir helt till mig när jag ser alla dessa bilder. Gör ont i mig att jag inte är hemma och kan krama all och baaaa åh..... Borde typ ha lås på den där mappen för att inte gå in och bli blödig om kvällarna.....

Ikväll vill jag teleportera mig hem till tvsoffan och äta chokladbollar framför något meningslöst tvprogram med min familj. Gå runt på stan i 5 minuter eller låtsasbråka med Erik. Dricka öl på ågatan.

Men sen vaknar jag ur min lilla bubbla och inser att, fan, jag har det jävligt nice här ändå. Att få vara här med (åtminstone) en av alla dessa underbara människor, att få dela allting här med honom, gör att det ändå går det här.

Ikväll har jag hemlängtan. Men inte hemlängtan efter att komma hemhem utan bara att FÅ VARA MED. Jag vill inte vara min brors syster som inte var med, min bästa kompis kompis som får höra "vad som händer" via en chatt?? Vill inte höra hur Erik lärt sig läsa från någon annan, han ska ju läsa för mig!!

Värmde så sjukt i mitt hjärta när min älskade lillebror ringde upp mig på Skype förut för att berätta hur hans dag hade varit, vad som händer i veckan och hur hans nya klass var. Nu sitter jag nästan och bölar för jag är så, vet inte??? Glad?? 

Att ha möjlighet att kunna omge sig med så bra och fina människor som jag har i mitt liv är den största lyckan i livet. Nu måste jag sluta annars börjar jag storböla snart!!!