Sitter här på mitt rum och lyssnar på bon iver. Fryser gör jag för det har minsann regnat hela dagen. Fick träffa min kärastekäraste stockholmsfilip ett slag också. Så mitt i all ensamhet och frusenhet (typ) så känns livet rätt bra idag. Tror minsann jag ska slå en pling till Norge sen också. Bara för att liksom. Känner mig så fruktansvärt ensam men jag vet att Arra bara är ett telefonsamtal, 7h (och en himla massa pengar) bort. Sen har jag ju iallafall kvar några vänner här. 

Har kommit underfund med att det kommer bli så himla skönt att komma härifrån. Jag känner inte riktigt att något håller mig kvar men ändå är jag inte riktigt klar. Det är jobbigt att inte göra något. Måste försöka se på det positiva och hålla hårt i det.