Har dom senaste dagarna bara kopplat bort mitt liv. Inte orkat tänka på allt som händer just nu. Bara gått upp, levt och gått och lagt mig. Det är inte förens nu jag kunnat ta in all annan jävla skit. När jag inte blir lämnad ifred i drömmarna är det kanske dags att bearbeta. 

Jaa-a jag har blivit starkare osvosv under dom senaste 2åren, men jag har inte lärt mig bearbeta sånt här??? Hur gör man? Ska man vara ledsen? Eller är det ingenting att bry sig om? Fucked up är vad det är. 

Önskar att Arvid var hemma så jag kunde få ligga i hans säng och gråta uuuuuhuhuuut och klaga över hur mycket livet suger. Men nu är han inte hemma så då får jag nöja mig med att skriva här att fan vad livet SUGERRRRRRRR. Aldrig får man må bra. 

Önskar att det vore sommar ute så det inte gjorde något att jag sover bort hela dagarna, för då är det fortfarande ljust. Att det vore varmt. Ljust. Tillvaron här i vinterdystra Sverige kan inte bli mer...... dyster???

/cryemochild.